Filmframställningens ABC

Målgrupp: årskurs 3–9

I den här uppgiften bekantar vi oss med filmens historia och vi gör små filmer i andan av bröderna Lumières tidiga filmer. Framställningen berikas genom övning med olika bildstorlekar.

Mål:

• lära sig hur de tidiga filmerna var och få en uppfattning om hur filmen utvecklats
• lära sig tidsmässig och utrymmesmässig beskärning
• lära sig att använda olika bildstorlekar
• lära sig hur olika tagningar bildar en helhet, en scen
• lära sig att filma ett känslotillstånd eller en reaktion

Nödvändiga hjälpmedel:

• En surfplatta, smarttelefon eller ett annat filmredskap per smågrupp. Rekommenderas att man använder en videoredigeringsapp (t.ex. iMovie eller FilmoraGo).


1. Lumièrefilm

Arbetsform: smågrupper
Längd: 45 min

De franska bröderna Lumière arrangerade den första filmvisningen i Paris år 1895. Titta på bröderna Lumières tidiga filmer “Arbetarna lämnar fabriken” och “Ett tåg anländer till stationen”. De här filmerna finns till exempel på Youtube under sökorden Lumière brothers first films. Hurdana är filmerna? Vad är det som visas och hur är de filmade? Hur skiljer de sig från dagens filmer?

Filma egna Lumièrefilmer som är 50 sekunder långa. Jobba i par eller smågrupper:

  1. Välj platsen för kameran och bestäm er för situationen eller scenen, det vill säga det som sker eller syns framför kameran.
  2. I Lumièrefilmen får kameran inte röra sig. Håll kameran på plats genom att ställa den på ett stativ eller genom att stödja den mot en vägg eller ett bord.
  3. Starta kameran och filma situationen i 50 sekunder.
  4. Titta på den filmade tagningen. Filma på nytt om den inte lyckades.
  5. Till slut kan ni med hjälp av en videoredigeringsapp (t.ex. iMovie) göra videon svartvit, ta bort de ursprungliga ljuden och lägga till musik.
  6. Titta på de färdiga filmerna tillsammans.

 


2. Närbild och montage

Arbetsform: smågrupper
Längd: 45 min.

Filmskaparen kan fästa tittarens uppmärksamhet vid saker som hen väljer till exempel genom att visa det i närbild. När filmskaparen sätter ihop flera tagningar efter varandra, skapar hen en helhet som kallas montage. Med hjälp av de här insikterna i filmframställningen – närbild och montage – blir filmen mer effektfull.
Filma samma situation som i den föregående övningen på nytt, men filma den i tre delar i stället för en tagning: början, mittdel och slut. Kameran hålls på samma plats som sist, förutom vid tagningen i mittdelen: flytta kameran före tagningen i mittdelen så att någon detalj som ni väljer i situationen syns i närbild. Till slut tittar ni på tagningarna efter varandra eller sätter ihop dem med redigeringsapp.

Ni kan till exempel titta på George Albert Smiths film The Sick Kitten (1901/1903). Det är en av de tidigaste filmerna där man har använt klippning och närbild som i vår övning:


De fyra vanligaste bildstorlekarna

Yleiskuva. Mustavalkoinen kuva, jossa näkyy talo, pihamaata ja puita talon takana.
Översiktsbilden presenterar händelseplatsen.
Kokokuva. Mustavalkoinen kuva, jossa lapsi seisoo talon edessä. Kuvan on rajattu niin, että lapsi näkyy kokonaan, mutta talo ei.
I helbilden syns människan i sin helhet.
Puolikuva. Mustavalkoisessa kuvassa näkyy lapsi puoliksi kyykistyneenä maassa kasvavan kuvan äärelle. Lapsen jalat eivät näy kuvassa.
I halvbilden syns halva människan.
Lähikuva. Mustavalkoisessa kuvassa näkyy lapsi aivastamassa. Lapsesta näkyy kasvot, mutta ei vartaloa. Räkä lentää.
Närbilden visar ansiktet eller någon annan detalj nära.
Sivun alkuun
https://www.kulttuurivalve.fi/fi/lastenkulttuurikeskus/etusivu/https://www.koulukino.fi/skolbio/https://elokuvapolku.kavi.fi/sv/https://kavi.fi/sv/https://filmkamraten.fi/https://lastenkulttuuri.fi/https://mediametka.fi/https://www.oulufilmfestival.fi/https://minedu.fi/etusivu